Det finns förvisso fler angreppssätt än de tre kodorden som ingångar till min gestaltning. Men alla goda ting är tre. Treenigheten är litet helig och förekommer i väldigt många sammanhang. Det känns slagfärdigt och trovärdigt med tre. Ditten och datten, kreti och pleti, javisst, det funkar som förenkling av det vi vill förklara. Till och med Yin & Yang känns ganska enkelt, men tro, hopp och kärlek!, ABC (som i andning, blödning och cirkulation), Fadern, sonen och den helige ande. Inte bara ett argument (saker är olika), utan adekvat, genomfört och trovärdigt. (För den som känner sig skeptisk till ovanstående resonemang, vill jag bara betyga att jag inte helt har glömt bort: peppar&salt, kvinna&man, svart&vitt m.fl) Lustigt, när man tänker på det; att retoriskt sett, är alla goda ting tre. Men i det sociala (infinita) spelet, är det verkligen inte någon fördel med tre. Där ska man antingen vara två, eller en större grupp. Detta tycks ju vara vedertaget, när man tänker hur laddat det blir när man t.ex. grupperar skolbarn i tre. Kärleksförhållanden med tre parter anses ju vara MYCKET suspekt. Tre indikerar också skarp läge: Varningstriangeln, Djävulens harpun (eller vad det är), återvinningssymbolen, osv.
Jag HAR tänkt på annat än tre.
Bistå andra spelare, erbjud dig att hämta saker och hjälpa till med allt.
Så här i fotbolls-vm-tider går mina tankar till de emotionellt överladdade coacherna, som exponeras via tv i hela världen. Hur fick jag de associationerna? Hjälper de till med allt, eller?
Nej, nu måste sjuka lillflickan väckas.... jag återkommer!
Trist att din prinsessa är sjuk, hoppas hon kryar på sig snart. Kärleksförhållanden med tre parter är suspekt i vår kultur men obs inte i alla :) Spännande tankegångar.
SvaraRadera